James Gandolfini
”True romance” (1993)
Quentin Tarantino skrev manus. Gandolfini spelar en torped som i ett minnesvärt slagsmål med Patricia Arquette river ett helt hotellrum.
”Angie” (1994)
Spelar sårbar vanlig förortssnubbe som blir lämnad av flickvännen (Geena Davis), trots att han har gjort henne på smällen.
”Romance & cigarettes” (2005)
Övertygar även i denna arbetarklassmusikal (!), där han är mannen som dras mellan hustrun (Susan Sarandon) och älskarinnan (Kate Winslet).
”Lonely hearts killers” (2007)
Han och John Travolta har bra kemi som två poliser som jagar seriemördare i 40-talets USA.
”Linje 1 2 3 kapad” (2009)
Är totalt trovärdig i en liten, men viktig, roll som New Yorks borgmästare, i historien om ett kapat tunnelbanetåg.
”In the loop” (2009)
Lockar till många skratt i rollen som general i en vass politisk satir av gänget bakom tv-serien ”Trist, herr minister”.
”Welcome to the Rileys” (2010)
Ett mångfacetterat porträtt av en rörmokare som å ena sidan bedrar sin fru, å andra sidan försöker hjälpa en prostituerad (Kristen Stewart) ur porrträsket.
”Killing them softly” (2012)
Spelar maffiamedlem som hellre super, knarkar och knullar, än mördar folk. En Tony Soprano-på-kokain, ungefär.
”Zero dark thirty” (2012)
Liten men ändå minnesvärd roll som CIA-chef, i filmen om jakten på Usama bin Ladin.
”Not fade away” (2012)
Lysande som pappan till en av grabbarna som bildar ett rockband i 1960-talets New Jersey. Långfilmsdebut av ”Sopranos”-skaparen David Chase. Släpps på dvd 3 juli.
Förutom denna lista har jag alltid serien som gjorde James Gandolfini känd för den breda massan, serien som så många håller som den absolut bästa som någonsin gjorts. The Sopranos. Om ni inte har sett den, kolla. Den är faktiskt så bra som alla andra säger.
